• Johan

TANKAR OM PROJEKTETS KLIMATPÅVERKAN

Vi har fått många kommentarer angående hur vi tänkt kring rivandet av det gamla huset och byggandet av ett nytt. Programmet vi var med i fokuserade på byggandet och vår resa. Därför lades det lite vikt vid det gamla huset. Det är inte heller lätt att återge en lång process och alla tankar på en timmes avsnitt.


Tiden före Lerum Vi bodde tidigare på Hisingen där Johan hade totalrenoverat ett hus från 1952. Vi ville bo närmare naturen och letade egentligen efter en tomt, men fann fastigheten i Lerum. Ursprungsplanen var att köpa den tillsammans med en annan familj, att de skulle flytta in i det befintliga huset och vi skulle bygga söder om dem. Av olika anledningar blev det inte så och med facit i hand är vi alla glada att det inte blev så.

Befintliga Huset Det befintliga huset som varit renoverat och tillbyggt i omgångar sedan början av 1900-talet var i betydligt sämre skick än vad det först gav sken av även om besiktningen avslöjade en hel del större brister. Husets ytterväggar var ca 10cm och det blåste rätt igenom huset. Under vintern var elementen så varma att barnen brände sig på dem – ändå hade vi inte mer än 17 grader inomhus. Vattnet frös, taket var inte helt tätt och många saker satt löst och med underdimensionerade infästningar. Elen var helt utdömd och vi hade spännande jordfel. Huset hade dessutom stått tomt ett par år och det var ordentligt med möss i väggar, golv och tak.

Huset var inte helt optimalt placerat på tomten då det var framskjutet på en kant och all umgängesyta såsom gräsmatta och dylikt var förlagt till baksidan/norrsidan av huset. Om vi skulle behålla huset skulle en omfattande renovering krävas där vi i princip skulle behöva ta bort allt ner till stommen. Att bygga ett naturhus som inte är helt inneslutet i ett växthus och förhålla sig till en befintlig byggnad hade givetvis gjort det ännu mer utmanande och vi hade troligtvis fått kompromissa bort mycket av både det arkitektoniska och flertalet funktioner i huset. Husets bristande potential tillsammans med faktumet att vi gärna ville bygga nytt för att få det arkitektoniskt spännande, skräddarsytt för våra behov, för att kunna testa konceptet fullt ut och kunna bryta ny mark inom byggnadsteknik, påverkade såklart vårt beslut. Istället fick vi möjlighet att bruka en helt fantastisk byggbarack i lite över ett år, dessutom väldigt nära vårt nya projekt. Det gjorde att allt från att fånga möss (levande) till att tina vattenrör och fylla vatten hos grannen kändes helt ok. Vid rivningen fokuserade vi på att så många beståndsdelar som möjligt kunde återbrukas och hoppas att det mesta av detta fortfarande används hos nya ägare. Naturhusets avtryck Ett nybygge ger alltid upphov till en miljöpåverkan. Tanken med byggnationen är att visa på att det går att bygga med mindre klimatavtryck än vad som görs idag. Det vi byggt är inte bara en bostad utan det är också en produktionsanläggning och en plats för lärande där vi bryter ny mark. Växthuset ger de boende stor möjlighet att påverka sin egen miljöpåverkan genom att cirkulera vatten och näring samt i stor utsträckning producera sin mat och energi lokalt. Att mäta CO2 är viktigt, men det är tyvärr inte alltid så enkelt att man kan säga att lösning A i alla hänseenden är bättre än lösning B bara för att utsläppet av CO2 är lägre. Och vilken CO2 ska mätas? Hur brett ska man räkna på utsläppen? Allt hänger ihop och ju mer vi läser på desto mer inser vi komplexiteten och det finns mängder av parametrar att jobba på som ex. låg energiförbrukning, energiproduktion, matproduktion, biologisk mångfald, testa nya lösningar, inspirera andra. Vi ser absolut inte detta hus som ett facit för hur man ska göra utan som ett steg på vägen som vi behöver analysera för att kunna göra ännu bättre val i framtiden. Vidare tror vi det är bra att tänka på hållbarhet ur ett brett perspektiv. Vi vill få så stor klimatpositiv effekt som möjligt och då behöver tankegångar, kunskaper och framför allt ageranden spridas till fler än vår familj. Hur många ser vad vi gör? Hur många lyssnar på oss? Hur många kan identifiera sig? Hur många kan vi påverka till att agera? Når vi ny publik eller bara dem som redan agerar? Vi tror att attraktiva och enkla lösningar får bra spridning. Vi tänker att totalen minskad CO2 då kan bli större än om det finns en något mer CO2 besparande lösning som inte sprids. Därav var medial uppmärksamhet en stor del i det arbetet vi gjort. Naturhusets Material Som huvudkomponent har vi valt trä då vi anser det vara det minst dåliga byggnadsmaterialet. Räknar man CO2 för en byggnad vill man gärna använda träets C02 lagrande förmåga för att kunna räkna av mot mindre bra material. Visst går det att plantera nya träd, men som många andra material och produktionsprocesser behöver även denna process anpassas för att bli hållbar över tid. Det finns otroligt mycket potential i skogen, all den potentialen handlar inte bara om att avverka och använda till byggnadsmaterial och papper, utan också om att skogens möjlighet att få stå kvar och hålla vår planet i balans.

Från vårt projekt tar vi framförallt med oss att försöka minska mängden material. Dels genom onödigt många kubikmeter trä i form av KL-trä element som egentligen inte behövs konstruktivt då vi har lättreglar som isolerhållare (som i sig klarar flervåningskonstruktioner) men även storleken på byggnaden. Valen av material har gjorts med tanken att naturhuset ska stå kvar långt efter att vi själva gått bort. Chanserna för det ökar med dess unika karaktär, tidlös design, flexibel planlösning och kvaliteten i materialvalen. När det väl rivs vet vi också att det är enkelt att plocka isär, återbruka eller återvinna. Framtiden En stor del av projektet stannar inte vid huset och växthuset. Planerna för den 20 000 kvadratmeter stora tomten är odling med permakulturtekniker och anläggning av en skogsträdgård som utöver lokalproducerad mat och biologisk mångfald även har potential att år efter år binda stora mängder koldioxid. Biomassan kan binda upp till 3,6 ton C02 per hektar och år och marken upp till 345 ton C02 per hektar och år*. Vi har som mål att projektet på sikt skall vara regenerativt – att vi ger tillbaka mer än det vi tar ut. För att nå ytterligare effekt har vi startat bolaget Sustainable Living Concept där vi vill hjälpa fler som vill men kanske inte har kunskapen eller tiden att göra det själv. Vi tror att konceptet med naturhus och skogsträdgård kan göra skillnad både i projekt med nybyggnation och renovering. Vi hoppas att många blir inspirerade till att själva agera inom stort och smått samt att dem som vet mer eller tycker annorlunda än oss hör av sig, så vi tillsammans kan lära oss mer. Vi vill också passa på att slå ett slag för några väl producerade dokumentärer som visar på potentialen och möjligheterna i ekosystemen samt vilken stor effekt enskilda individer kan uppnå: Breaking Boundaries https://www.netflix.com/title/81336476

Biggest Little Farm (fanns på SVT tills nyligen)

https://www.biggestlittlefarmmovie.com/

https://www.sfanytime.com/sv/movie/biggest-little-farm

https://viaplay.se/store/biggest-little-farm-2019

Fiskarnas Rike https://www.svtplay.se/fiskarnas-rike Slaget om skogen https://www.svtplay.se/vetenskapens-varld-slaget-om-skogen




(*Skogsträdgården, Philipp Weiss och Annevi Sjöberg, sidan 178)